Hmm, jag önskar

The spineless heter dom, bandet som min kompis har, och jag har stora planer för dem.
Ska bara komma på hur jag ska få dem kända.
De finns att hitta på bland annat my space, då deras hemsida hängde sig pga spam och annat, så den är för tillfället nerlagd.


The spineless is there name, the band that my friend plays in, and I have big plans for them.
Im just going to figure aout how to make them famous.
You can find them on Myspace, couse there other webpage had alot of spams and stuff so its down for the moment.

Funderar på hur jag ska tillbringa kvällen, massa cosmo, eller sex and the city, eller designa om mina kläder?

Thinking about how I should spend my night, alot of Cosmopolitan (the magasine, not the drink) or sex and the city, or redesign my clothes? Umm

Är ledig imorgon från skolan, men har ändå en massa att göra så... Nej, ska sätta igång nu.

Are free from school tomorrow, but I have alot to do so.. Nope, hade do get started

Ha en trevlig kväll okej!!

Have a really nice evening ok?!?

Ps, Finns ödet, eller hänger allt på ren tur. Tex om jag en dag kommer 2 minuter för sent till något, missar jag då kanske något viktigt, som hade varit livsavgörande, eller är vissa viktiga saker ödesbestämda och andra inte?

Is there a destiny, or is everything about luck? Like if I one day is 2 minuts late, maybe Im missing something really important, that mayby would have changed my life, or are some important things destiny and some are not?

Yea I did it....

Tentan är gjord, fy vad skönt. Nu är det bara lite kvar i skolan så kör nästa termin igång nästa vecka.
För er som inte vet studerar jag social psykologi, en form utav beteendevetenskap, vilket är riktigt riktigt intressant. Man blir bara lite pessimistisk till människan ibland, tur nog blir man positiv till människan med ibland så...

The test is done, omg that feels good. Now its just a little bit more in school this week, and the new semester is starting next week. For you tht doesnt know I am studying social psychology, its like behavioral science, and its really interesting. Its just that sometimes you get really pessimistic to the human kind, luckily sometimes you get positive to the humans so....

Som något jag lärt mig, är hur fria vi är i dagens samhälle, om man jämför. Men vi är inte lyckligare bara för att vi är friare, snarare tvärtom. Därför fyller vi våra liv med en massa andra saker. Tänk efter själva vad ni fyller erat liv med, vad får ni en kick över? För mig är det kläder, skor, smink. Tur nog har jag väldigt sällan råd med sådant. Däremot känner jag mig ofta väldigt fri, och det är jag. Jag kan göra precis vad jag vill, vart jag vill och när jag vill. Det är vi själva som stänger in oss i en liten låda.

As something I was learning was how free we are in this daily society, it you compare. But were not happier just because we are more indepentent. Therefor we fills out life with alot of other stuff. Think about it, what do you fill your life with, what gives you a rush? For me its clothes, shoes, makeup. Lycky for me I dont have the money to buy it so. However I feel often free, and I am. A can do exacly whatever I want to, where I want to and when I want to. Its ourself that shuts us down in a little box.

Nu väntar sex and the city och sängen. Ska bli skönt

Now, sex and the city waits for me and the bed. Thats going to be nice.

Hugs hugs hugs

Kram kram kram


About love?

Vad är kärlek egentligen? Vad handlar kärlek om egentligen? Är det att lära sig växa med en annan människa, i med och mot gång, att tillsammans gå igenom hela livet med en kärlek som kanske inte handlar om passion, utan om trygghet och tillit tillsammans.
Å andra sidan kan du kanske aldrig helt till 100% lita på någon, du vet aldrig riktigt.
Eller handlar det om att hitta den rätte, med passionen och allt vad där medföljer. Finns det verkligen en Mr, eller Mrs right?
Å varför isåfall, om vi lever på det hoppet, vaknar man upp vissa dagar och nöjer sig med någon. För trygghet, för pengar, för att det är lättare, även om det kanske innert inne känns lite fel, man tvivlar. Men man dövar den rösten, dämpar ner den.
Hur fungerar det egentligen, ska man nöja sig, kärleken växer fram, eller ska man vänta, inte låta sig nöja sig, även om livet blir lättare tillsammans med någon som faktiskt finns där.

Livet väntar inte på en, det fortsätter rulla på, i med och motgång, här och nu är livet, det väntar inte. Frågan är: vad vill jag? Vad tror jag på? Vad är viktigt?

What is love actually? What is love really about? Is it to grow with another human, in good times and bad, about togheter walk thrue our whole lifes with a love, that maybe dosent matter of passion, but  of security and confidence to one and other.
On the other hand cant you ever trust someone completly til 100%, you cant never be absolutly sure.
Or is love about finding the right one, with the passion and everything to it. Is there really a Mr or Mrs right?
And why in that case, if we are living in hope, do you wake up some days and satisfies eith someone. For safty, for the money, caouse its easier, even if, it deep down feels wrong, you doupt. But you silence that voise, keep it down.
How does it really work, should you just settle down, love will grow, or should you wait, never settle down, even if its easier to live with someone thats actually there.

Life doesnt wait for you, it just keeps on going, in good times and bad, here and now is life, and it doesnt wait. The question is: What do I want? What do I belive in? Whats important?


Godnatt kära och älskade läsare

Good night dear and beloved readers

Its not a poem

Han var min första kärlek, men inte min sista
Tiden läker ju som sagt alla sår, men många sår lämnar ärr

Vissa minnen vill man alltid ha kvar, man är tillochmed rädd för att glömma
Även om det gör ont att plocka fram minnena

Smärtan släpper alltid efter ett tag
Tynar bort lite mer hela tiden,

men jag kommer fortfarande ihåg känslan som han gav mig,
första gången han fick mig att le

Tack


He was my first love, but not my last
Time heals, like they said before, every wounds, but many wounds leaves scars

Some memories you always want to keep, your even afraid to forget
even if it hurts to remember

The pain drops after a while
Dying a little bit more every time

But I still remember the feeling he gave me
the first time he made me smile

Thankyou

Och med det säger jag godnatt och sov gott

And with that Im saying goodninght and sweet dreams

Kenzas kläder och svarsjuka.. suck

Blir man avundsjuk på Kenzas kläder eller?
Sitt vad ni än gör inte och titta igenom hennes shopping och hennes dagens outfits för du kommer helt enkelt bli ganska deprimerad.
Suck, och så säger folk att ögonshopping också kan vara givande, jasså?

Blondinbellas kläder, visst i all ära, men Kenza har mycket mycket snyggare stil och coolare kläder. Roligare helt enkelt til skillnad från Blondinbellas, som tyvärr känns lite likadan nästan varje dag.
Nä, Kenzas absolut, hon känns också mer som en människa än Bella då Kenza verkar ha ett liv med passioner, musik och kompisar. Bella känns lite tråkigare där faktiskt.

Igen kan vara lik den andra, och det är väl bra, men man kan faktiskt styra vem man är eller vem man blir själv en aning. Något att tänka på ibland.
Vad är egentligen viktigt här i livet, och om du skulle dö inom 2 år, vad skulle du velat uppnå innan dess, eller vad skulle du prioriterat?

Det var något jag lärde mig när min kompis Emma dog, mördad.
Vem som helst kan dö när som helst och hur som helst. Så stanna upp ibland och försök göra rätt:)

Nu ska jag gå ut en runda med Emmah.

Kram / Kram

Vet inte riktigt vilket

God morgon säger jag idag.
Jag är uppe men inte vaken känns det som, har inte kunnat sova något nästan då det känns som om jag drömt alldeles för intensivt och vet inte riktigt om jag har varit vaken och tänkt allt, eller om jag sovit och drömt allt.
Får se hur det går med tentan idag men jag hoppas jag får göra den, och jag tror att jag kan klara den så....

Hur är det med er idag? Sovit gott? ÄR ni lediga idag?

Tur nog känner jag mig rätt glad idag, även fast man är trött och har den där tentan, jag är glad över att vara mig, ha Emmah här bredvid mig i sängen och jag är glad för de små, simpla sakerna vi har varje dag, som vi borde uppskatta så mycket mycket mer.
Hörde nämligen en fruktansvärt hemskt sak igår, och även fast jag vetat om att sådant händer innan, blev det så fruktansvärt uppenbart för mig igår.
Jag visste inte hur jag skulle göra och det var alldeles för hemskt för att kunna tänka på, så jag gjorde det enda hjärnan klarade va, sköt ifrån mig det.
Men sakta sakta under natten har hjärnan tagit in det, så jag lättare kan tänka på det.
Okej, jag måste berätta, men jag varnar er, samtidigt som jag hoppas att ni är tillräckligt sympatiska och empatiska för att ta åt er, om inte allt, så lite.

En kompis till mig och hans föräldrar har barnhem lite över allt i världen, och han berättade för mig en levnadshistoria som en liten pojke berättat. Kan inte berätta exakta detaljer då jag helt enkelt inte kommer ihåg dem och då det blir för hemskt.
Om jag fattade det hela rätt så var det en familj på 4 eller 5 barn då soldater kom.
De tvingade mamman att välja vilket av sina barn hon skulle mörda, men då hon inte kunde välja tvingade de henne tydligen att krossa systerns huvud mot husväggen och sedan lemlästa henne. Övriga i familjen tvingades titta på. Efter detta tvingades alla att skjuta alla, pappan tvingades skjuta mamman, och pojken tvingades till slut skjuta mamman och om det fanns en till syster, och till slut lämnades pojken, som nu tydligen bor på ett barnhem.
Sånt här händer verkligen, på riktigt. Tänk om jag skulle tvingas göra något sådant, kanske med hot att de annars torterar eller våldtar barnen istället. Tänk att den här pojken faktiskt fortfarande fungerar, men med vilka men?

Vi har allt här i Sverige, ändå tar vi allt för givet, är lite halvt olyckliga, lite halvt lycliga, och när vi hör sånna här saker blir vi bedrövade, men skjuter det sedan snabbt ifrån oss, dels för att vi inte kan hantera det, dels för att det är alldeles för hemskt att tänka på, dels för att vi ändå inte kan göra så mycket. Som enskild individ känns det inte som om du kan göra en världförändring i den skalan. (En del är för upptagna med jobb och jobbiga faster Greta helt enkelt)
Men någonstans får man börja, och man kan börja i det lilla. Idag är jag lycklig och tacksam, jag har mig och jag har Emmah, och jag föddes i ett land med världens bästa föruttsättningar. Kanske kan jag idag få någon annan att må bättre, och den personen i tur giver det vidare.

Kram/Kram/Ciao

Nyare inlägg
RSS 2.0