Besöket

Okej, besöket är någon av dessa personer, ni får gissa vilken :)



Nu ska jag kolla på film.. så sov gott allihopa!!
Skriver mer imorgon..

Massa kramar

Trött nu, ska sova

Så, nu ska jag sova, efter att ha lagt en massa tidningsutklipp över hela köket.
Får städa eller rensa imorgon, samtidigt som jag skriver på min hemtenta.
Varför jag har en massa tidningsutklipp? Klippt ut en massa jag vill ha kvar från gamla tidningar jag kommer anväda till inspiration..

Dagens mening:

Om du inte tror på dig själv kommer ingen annan att göra det heller, du kommer ingen vart, så känn inga begränsningar!

Kunde inte sagt det bättre själv.. Så, jag tror på mig själv, och har absolut inga begränsningar i mitt liv, jag är fri som en liten fågel och kan göra precis vad jag vill, när jag vill -  Love it

Godnatt kära läsare, sov gott inatt och dröm om vad du helst av allt önskar dig.
Kram kram

En gammal berättelse från förr

Ok, man bör komma ihåg att jag alltid gillat att skriva en aning mer dramatiskt än verkligheten, eller, kanske inte egentligen.

Ensam satt hon kvar på bussen. Han hoppade av med de sista orden "vi hörs"
2 underbara dagar, en härlig vecka. Hur kunde hon vara så naiv, så blåst, att hon inte sett, samma sak ännu en gång, han lämnade henne igen.
Ensam satt hon kvar på bussen, tittade inte ens upp då bussen körde förbi honom.
Tårarna rann sakta ner för kinderna, men hon bet ihop, knep ihop ögonen.
Ingen skulle få se, ingen skulle få se hur ont det gjorde.
Aldrig skulle någon få se hur hon grät, aldrig mer skulle hon öppna sig för någon.
Hon hade vaknat den morgon, med ett leende på läpparna, kunde inte låta bli att kyssa honom, röra honom, ta på honom, känna honom där bredvid sig.
För första gången hade hon vaknat lycklig, vid hans sida, där hon hörde hemma, där hon visste hon var hel.
Här skulle de ligga för evigt, här skulle de alltid vakna upp, sida vid sida. Hela dagen var de, men till slut var hon tvungen att åka hem. Bussen skulle de ta, först till hans föräldrar, sedan träffas på en grill på kvällen.
På busshållplatsen ringer hans flickvän, sur för att han är med hon, och lägger på luren. Han ringer upp flickvänen, från hennes mobil, säger hur mycket han älskar "henne" saknar henne, ber om förlåt. Samtidigt sitter hon bredvid, hör allt, dör sakta andetag för andetag i ett chocktillstånd. Han skulle ju göra slut med henne, hade han sagt.
Sakta löses hennes själ upp i intet.
Han säger inget, förklarar inget, bara hoppar av med de orden, "vi ses"
Han som dagen innan bedyrat henne allt, lovat henne allt, han som torkade hennes tårar kvällen innan och lovade henne en ring. Han som såg henne i ögonen och lovade henne en evighet med honom.

Ensam sitter hon, stirrar ut genom rutan, kämpar mot tårarna med en knuten näve och käken hårt spänd.
Ensam mot allt i världen, ensam, med hans barn i magen, mot resten av livet
Ett hopp tänds, han sa vi ses, kanske på grillen, kanske, kanske

Ensam på grillen, med matos och massa människor.
Hon väntar, väntar på honom, hon hoppas, hoppas på honom, kanske kanske
Varenda gång en bil kör förbi rycker hon till, varenda gång någon öppnar dörren tittar hon snabbt upp, men det är aldrig han. Hennes ögon glittrar till för varje hopp som tänds, men alltid sjunker hon ner i stolen, ensam igen, djupare och djupare för varenda gång.
Till slut stänger grillen, hon blir tvungen att gå.
Ut i kylan, med människor runt omkring, men så ensam ändå.
Tittar ut mot vägen en sista gång, han är inte där, han kom inte. Hoppar sloknar, och med hoppet dör hon.
Så ensam, med ett barn i magen, så olycklig, så död i sitt inre.

Tänk om det hade varit annorlunda

Vi förstör jorden.
Ärrar den mer och mer för varje dag
och som alla vet, även fast man lyckas läka ett ordentligt sår, kommer det för alltid finnas kvar ett ärr.
I jordens fall många.
Fast det bryr vi oss inte om, nej nej, så nu tycker jag att vi går ut handlar lite mer för våra pengar för att må bra och få en liten kick av lycka istället.
Eller varför inte sätta på en bra film, glömma bort oss lite.
Jätte bra, verkligen..

We are destoying our world
Scars it more and more every day
And as you all know, even if you can heal a wound, theres allways gonna be a scar.
The earth is going to have a lot of them.
But do we care, no no, so I think we all should just go outside and shop for our money and feel good about it and maybe get a rush of happiness instead.
Or why just not pu on a good movie, forget ourselfs for a bit
Thats great, really...

Egoismen

Nu ska jag kolla på en film innan jag somnar, och samtidigt brodera.
Tycker det är tråkigt att bara kolla på film rakt upp och ner.
Så då gör man ngt samtidigt.


Egoism, för att komma någonstans måste man vara egoistisk, alltså mest tänka på sig själv och sitt eget, men om alla gör det, så kommer ju inte samhället kunna förbättras heller.
Titta på filmen ctash tror jag att ni fattar vad jag menar, eller så kan ni kanske börja titta er omkring ordentligt i samhället, på de äldre som sitter ensamma på ett rum, barnen som är för länge på dagis, föräldrar som inte har tid, otrevlig mot medmänniskor, känner inte sina grannar, har fördomsfulla åsikter om andra människor.
Aggresioner, stress, tror ni att samhället kanske kommer stanna upp allt det här en dag, eller borde vi göra det.

Men tyvärr, kan det tyckas som om det skulle vara lönlöst, några få individer kan inte ändra allt, då blir man istället utnyttjade, kanske för att man är för snäll, för naiv, eller man inte riktigt passar in. Då måste man vara egoistisk igen, tänka mer på sitt eget.

Tänk bara på, vad du än gör, litet eller stort, kommer det på något sätt ha en påverkan på någon annans liv.

For the english reading people, learn some swedish, couse im to tired to translate tonight.. :) Kisses and hugs for you all

Förvirrad

Det som förvirrar mig mest, med hela samhället, är att man måste vara egoistisk, samtidigt som man egentligen inte ska vara det??

Hmm

What confuses me most, with the society, is that you have to be selfish, but at the same time as you shouldt be??

Hmmm

The earth

Har ingen inspiration att skriva nu.



Här bor vi, på den här jorden. Man är rätt tacksam egentligen, för allt, vi är så små
Here do we live, on this earth. Im pretty gratefull, for everything, we are so small

Run

She was running, I dont know why, or where. All she could hear was her own breathing and her heart beating faster and faster.
She just ran, maybe to clear her thought, or to get away. Maybe couse she wanted to find her way. Who she was.
She wasnt alone, people ran besides her, but they didnt see eachothers.
She could´t see, she could´t hear, she was just runing.
And all of a sudden, she stopped, she knew, and then she started to walk.

But we dont know why she was runing, and we dont know why she stopped. Maybe she knows something we dont..

Hon sprang, jag vet inte varför, eller vart. Allt hon kunde höra var sin egen andning och hennes hjärta som pumpade, snabbare och snabbare.
Hon bara sprang, kanske för att klarna sina tankar, eller för att komma iväg. Kanske för att hon ville hitta sin väg. Vem hon var.
Hon var inte ensam, människor sprang bredvid henne, men de såg inte varandra.
Hon kunde inte se, hon kunde inte höra, hon bara sprang
Och helt plötsligt stannade hon, hon visste, och började sedan gå.

Men vi vet inte varför hon sprang, och vi vet inte varför hon stannade. Kanske hon vet något som vi inte vet.



Love in the world

Så, nu ska jag och Emmah snart iväg på middag tillsammans med Joanna och Carlos.
Kommer bli väldigt trevligt med "äkta" mexiansk mat:)
Min dag har idag varit näst intill helt perfekt, och innan vilade vi middag så att både jag och Emmah ska orka med kvällen.
Har fixat lite med bilen också, då nu tror jag att den ska låta lite mindre. (och ja, jag gjorde det själv, jag har inte helt borta vad gäller sådana saker)
So, soon Emmah and I are going away for dinner togheter with Joanna and Carlos.
Its going to be very nice with "Real" mexican food:)
My day have been close to perfect today, and before we took a nap so bouth me and Emmah will manige the evening.
Have done some stuff with my car too, so I think its going to be less noisy now  (and yes, I did it my self, Im not totally gone about that kind of stuff)

Så här ser Emmah ut ikväll
This is how Emmah look tonight





Och så här ser jag ut ikväll
And this is how I look tonight



Jag önskar er alla en helt underbar kväll, konstigt hur man nästan kan känna hur kärlek flödar över jorden idag, och det gör mig ledsen att tänka på de som just nu känner sig ensamma, eller de som svälter, de som dör, eller för alla barn som far illa. Äldre som inte får besök, eller för dem som inte har någon familj, eller vänner som finns där för dem. Jag lider med dem som just nu är i krig, och de som har andra bekymmer.
Jag önskar att jag kunde för en kväll, stoppa allt och låta alla känna så som jag känner idag. Det finns kärlek i världen, men varför verkar den inte räcka till alla?

Jag skickar en kram till er alla

I wish you all a wonderfull evening, funny how you almost can feel the love flowing around the world today, and it makes me sad to think about the people whi feels lonely today, or the ones starving, or the ones daying, or for all the children that are abused. Older people that noone visits or the ones without a family, or friends that isnt there for them. I suffer for them that are in war right now, and they who have other problems.
I wish I could just for one night, stop everything and make everyone feel like I feeling today.
There is love in the world, but why does it seem like its not enough left for everyone

I send you all a hug

Older people

Idag har jag varit i Halmstad för att prata med äldre människor.
Jag och Joanna pratade med en tant som var 83 år (förstå ni? och hur mycket hon varit med om)
Vi pratade om då och nu, och när hon blev "vuxen". Hon tog klivet ut i vuxen världen när hon var 14 år, och hon sa även att det viktigaste i livet är familjen. Hennes barn och barnbarn kommer ofta och hälsar på samt tar hand om hennes städning och tvättning en gång i veckan. Beundransvärt. Jag är imponerad över hennes synsätt och allt hon varit med om.
Det hon sa att hon saknade mest var sin rölighet, att kunna springa eller gå i trappor ordentligt. Här går jag omkring och tar sådana saker för givet. Vi borde vara mer tacksamma över det vi har.
Hon tyckte det var riktigt trevligt att prata med oss, och var riktigt glad över det, som hon sa, ingen gör det mer.
Det ska jag börja göra oftare, prata med andra människor, speciellt äldre.
Today I´ve been in Halmstad to talk to older people.
Joanna and I talked to a lady who was 83 years old (do you understand, how much shes been trough)
We talked about now and then, and when she became an "adult". She took the step to the adult world when she was 14, and she also said that the most important thing in life is the family. Her children and her granschildren visit her often and also take cares of her cleaning and washing once a week. Admirable. Im impressed over her approach and everything shes been trough.
What she missed most was her mobility, she told us, to be able to run around or walk in stairs properly. Here Im walking around and takes that for granted. We should be more gratefull for what we have.
She thought it was really nice talking to us, and was so happy about it, as she told us, noone do that anymore.
Im going to start doing that more often, talk to other people, specially older people.

Så här såg jag ut idag, ni får en rätt bra överblick på hur det ser ut i min källare också=)
This is how I looked today, you get a pretty good overview on how my basement looks too





Linne/linen - Odd Molly
Kofta/Cardigan - H&M
Jeans - Vero Moda
Halsband/necklace - cocoo.se

Into the wild

Då har jag varit och gått en runda, alltid bra med motion, och man får ju passa på, för snart flyttar jag ju och så kan jag ju inte längre ta mig ut medans Emmah sover.
Filmen vi såg hette som sagt Into the Wild, och jag ska inte nämna för mycket handling, men den var riktigt intressant, speciellt ut ett sociologiskt perspektiv.
Vad är lycka egentligen, och är samhället verkligen på väg mot ett bra mål, där allt handlar om att vi alltid vill ha mer. Vi är ju aldrig nöjda.

Then I´ve been walking, always good with exercise, and I must of course do it now, because soon Im moving, and then I cant take walks when Emmah sleeps.
The movie we saw was as I Told you "Into the wild", and Im not going to mention the story, but it was really interesting, specially from a sociological view.
What IS happiness really, and are the society on the way to a good goal, where everything is about us always wanting more. We are never satisfied.

Nu ska jag studera lite, sedan sova. Blir en lång dag imorgon med en MASSA plugg.
Now Im going to study for a bit, then sleep. Its going to be a long day tomorrow with a lot of studying



God natt alla kära läsare

Good night dear readers

Det var verkligen inte kul

En hel del missuppfattningar verkar ha skett
Det folk kanske har missat är att det var både Monica och Edvard som bjöd på resan, och att min kompis Nicco var med. Resan har jag sett som en betalning för stalljobbet.
Jag hoppas att folk förstår att jag inte menade att provocera med mitt skoinlägg. Detta var verkligen aldrig min mening, och inlägget är borttaget, och jag tänker verkligen inte behålla skorna.
Monica har varit en utav mina bästa vänner och jag har aldrig menat att göra något för att såra henne medvetet, tyvärr går rykten allt för snabbt, och människor tycker om att prata om andra.
Jag skulle kunna ge er en förklaring till varför skvaller finns, iomed vi precis studerat det fenomenet, men ni slipper det utlägget.

Hoppas stormen rasar ut snart, inte bara för min egen skull, utan främst för andras skull.

Nu ska jag natta min kära dotter

Aaaaa

God morgon allihopa, eller jag har varit uppe i några timmar så..
Varit på möte med dagisets chef, trydligen behövde jag en skarp tillrätta visning som gjorde något som så hemskt att åkte utomlands utan att meddela chefen. Precis som om jag visste att det behövdes, och precis som om jag tog en semster utan att plugga.
Ja, att göra något här är svårt, vi har lagar mot allt, och du får helt enkelt inte göra speciellt mycket, inte utan att straffas hårt, till och med om det inte ens var med mening och ett litet felsteg.
Nej, här borde man veta sin plats.
Får man tänka själv utanför lagarna? Här ska vi helst jobba och stressa skiten ur oss utan att tänka. Vilket samhälle, och ju mer man läser Socialpsykologi och inser att det här systemet inte gör människan lycklig, desto mer frustrerad blir man, stanna där du är, tänk inte och försök inte ens reagera, du blir bara tillbaka puttat till din plats igen,
Pratar nu inte bara om mitt lilla samtal med dagis chefen, utan om allt, nästan allt iallafall.

Good morning everyone, or I´ve been up a couple of hours already so..
Been at a meeting with the "head" at the daycare, apperently I needen a sharp reprimand couse I did something as terrible as went outside the county without talking to the master. Like I knew i needed too, and like I took a vication without studying.
Yes, to do something here is hard, we have rules for everything, and you cant do much, not without being punished hard, even if you didnt mean to do something wrong.
Nope, you should know your place.
Can you think by yourself outside the rules? Here you should work and stress the shit out of us without thinking.
What a society, and the more I read about social psychology and realize that this system doesnt work, it doesnt make people happy, the more frustraded I get, nope, stay where you are, dont think and dont even think about react, you are just being pushed back to your place again.
Arent just talking about my little meating with the daycare Head, Im talking about everything, or almost anyway.

Så, så här ser man ut idag
Börjar få långt hår såg jag
Ska snart till skolan

So, this is how I look today
Starting to get long hair
Soon Im going to school








And yes, I have some english readers.

Can I be selfish as a mum?

Är det okej att man som mamma åker på semester utan sitt barn i 2 veckor?
Jag åker ju nu på fredag utomlands 1 vecka, utan Emmah. Jag kommer verkligen sakna henne och hade gärna tagit med henne, men jag har inte råd. Samtidigt nu kommer jag kunna dricka drinkar, sova och ligga i solen utan att behöva hålla koll på henne.
Är jag en hemsk mamma då?
Jag tycker inte det.
Men om jag åker iväg 2 veckor då? Är man en dålig mamma då?
Å andra sidan hör jag väldigt sällan att Emmahs pappa är en dålig pappa som aldrig träffar henne, och ändå var han lika mycket med på henne som jag var. Jag vet att han är en dålig pappa, men det är inte så många som reagerar på det.
Men folk reagerar när jag ska åka iväg en vecka.
Svåra frågor, vad tycker ni. Får man som förälder vara egoistisk, och vart går gränsen?

Is it ok for a mum to go on a holiday without her kids for 2 weeks?
I am going now on friday on a holiday for one week, without Emmah. I really gonna miss her and i would love to bring her, but I dont have the money. On the other side, now I can try all the different drinks, sleep and lay in the sun without needing to look after her.
Am I a terrible mother then?
I dont think so.
Bt if Im going for 2 weeks then? Am I a bad mother then?
On the other hand I almost never hear someone saying that Emmahs father is a bad father who never meets her, and still he was as positive about her as I was from the begining so. I know he´s a bad father, but not so many people react on that. But people react when Im going away for a week.
Hard questions, what do you think? Can you as a parent be selfish and where is the limit?


Emotions

Hur kommer det sig att man kan vilja en sak, bestämmer sig för en sak, men känner något helt annat.
Vi försöker styra oss själva med tankar, åsikter och bestämmer oss för saker, men slutar det ändå inte alltid med att vi låter känslorna styra? Är vi egentligen bara känslostyrda?

How come, that you make up your mind for one thing, you want to do one thing, but you feel something different?
We try to controll ourselfs with thoughts, views and decides to do things, but does it not always ends with us letting the emotions decide. Are we really only emotionally driven?

Tänk på det

Think about it

Today at school

Hej hej, tillbaka från skolan nu. Idag har vi gjort allt och ingenting, vi har pratat om samhällets osynliga regler, hur man beter sig, olika roller, varför man alltid är tyst på ett bibliotek osv. Ganska intressant, men allting ifrågasätts vilket ibland blir jobbigt för hjärnan, finns det egenligen inget rätt eller fel?

Hey hey, back from school now. Today we did everything and nothins, we talked about the invisible rules in the society, how you act, different rolles, why are allways quite in a library and so on. Pretty intresting, but everything is increasingly challenged and that makes it hard for the brain sometimes, is there really nothing thats wrong or right?


Society

Förlåt idag igen för riktigt dålig updatering. Datorer och kameror har bråkat med mig hela dagen och jag har helt ärligt stressat skiten ur mig idag med både skola, stall och en massa ärenden som ska göras. Sedan var det matlagning och nattning och städning som gällde, och äntligen funkar en dator.

Trevligt iallafall att David kom på middag, även om han säkert märkte min stress och jag sprang och gjorde en massa saker samtidigt.

Imorgon har jag en lista på bara 5 saker som ska göras (än så länge)

Nu ska jag sitta och skriva ut en massa kurslitteratur. I skolan idag fick jag reda på att vi som läser sociologi ska vara små rumpnissar, som alltid ifrågasätter precis allt.
Jag kommer bli en mycket jobbig människa från och med nu, till och med värre än innan, och vi kan börja med frågan, varför ser samhället ut som det gör idag med alla de olika osynliga reglerna vi har, man sjunger ju till exempel inte i en kö, men vad skulle hända om man gjorde det?


Sorry again for really bad update today. Computers and cameras has been messing with me all thay and honestly Ive been stressing shit out of me all day with school, stable and some other things I had to do. Then it was cooking and make Emmah go to sleep, and then it was time for cleaning.

Really nice David came for dinner thoue, even if he for sure noticed my stress and did alot of other stuff at the same time.

Tomorrow I only have a list of 5 things that needs to be done (at least for now)

Now I need to find some schoolbooks at the internet. Today at school I was learn that we who study sociologi should be like small rumpnissar (buttnissar, from a swedish movie Ronja) whos question everything.
Im going to be a hard person to deal with from now on, even worse than before, and we can start with the question, why does society looks the way that it does today with all the invisible rules we have, you dont sing for exampel in a line, but what would happen if you did it?

Sometimes you need to let go

Ibland måste vi nog släppa vårt förflutna, de vi en gång var, eller livet vi en gång hade
För att vara de vi kommer bli, i vårt nu och vår framtid.


Sometimes we have to release out past, the ones we once where, and the life we once lived.
To be the one we will be, in our now and in the future.


Greatness

Hos monica och edvard som höll dopmiddagen hörde jag en diskution om en som var tvungen att dumpa tjejer om de hade djur iomed att han var djurallergiker. Jag brukar dumpa killar om de inte gillar djur eller är för allergiska (inget personligt till någon nu) men det skulle väldigt väldigt mycket till innan jag skulle kunna offra djur för en kille.
Nu kanske vissa tänker att jag säkerligen kommer bli kär i en kille med riktigt allergi och astma bara för det, och det kanske jag blir, men frågan är om det valet gjort mig lycklig i längden?
Började vidare tänka på att jag är rätt lyckligt lottad, jag kan välja vem jag vill, och jag kan vara kräsen, för jag lever i ett fritt land.
I många länder kan du inte ens välja en sådan egentligen ganska simpel sak som vem du ska gifta dig med, eller vem du "får" bli kär i.
Tänk vad bra jag har det, jag kan välja precis vem jag vill, och jag kan vara hur kräsen jag vill vad gäller utseende, beteende, tankar, åsikter, bakgrund och framtid.
Har ni tänkt på det, hur bra vi har det?

At monicas and edvars place today I heard a discution about one guy that had to end relationshiop with girls that have animals couse he was allergic. I usualy end things if they dont like animals or if they are allergic (nothing personal to anyone now) but it has to bee alot if I should sacrifice animals for a guy.
Now, maybe some of you are thinking, is she certainly going to fall in love with a guy thats allergic just because I said this, and maybe I will, but the question is if I would be happy with that choice in the long term?
Started to think about it more, and realized Im lucky, I can choose whoever I want to, and be picky about it, couse Im living in a free country.
In many countries you cant even choose a pretty simple thing like who you should merry, or who you are "allowed" to fall in love with.
Think about how great I have it, I can choose whoever I want, I can be exactly how picky I want about looks, behavior, thoughts, views, background and future.
Have you thought about it? How great we have it?



To be just yourself and not just a smiling picture.

Hur ska man egentligen se ut, som tjej eller kille nu för tiden?
Samtidigt som allt är accepterat, är det inte det, vi lever i dubbelmoralens samhälle. Vi vill passa in, men samtidigt synas, sticka ut lite. Men medans Cosmo pratar im IT- tjejer, bli festens medelpunkt osv, kan ju inte alla vara det, bli det. Det är en sanning vi alla lever med, alla kan inte vara festens medelpunkt eller den som stiger in i ett rum fyllt med folk och alla ser henne/honom. Samtidigt är det väl en tanke, eller en önskan som slår alla, att få vara just den personen.
Som med sin karisma slår folk med häpnad.
Alla får 15 minuter i rapmljust någon gång hörde jag, men det kan ju inte stämma. Det har inte hänt med många jag känner, och visserligen finns det fortfarande tid för de flesta av dem jag känner att en dag kanske synas, men ja vet också många som det aldrig kommer hända med. Så hur ska man då göra om man nu har den önskan? den drömmen? Acceptera sitt liv och glädjas åt det man har, eller försöka hårdare, till varje pris? Allt har sina nackdelar får vi nog inte glömma, och alla har sitt de måste försonas med. Alla kommer vi bli sårade, bli besvikna, höra kritik och fundera på meningen med livet. Alla vaknar upp ibland och funderar på hur man ska överleva dagen.
Man glömmer det lätt, att de människor man ser mest utav, kanske egentligen är de olyvkligaste människorna, som har en tung ryggsäck att bära. De har bara lärt sig le större på alla bilder som tas, de har lärt sig att låtsas, att spela en roll, men vad händer när lampan är släkt, den röda mattan är ihop rullad och de är helt ensamma, trotts allt folk runt omkring sig. Blir de sedda för den människan de verkligen är? Eller blir de sedda som den roll de spelar?
Så frågan är egentligen, för vad vill du bli sedd som? Vill du vara en roll, eller bara dig själv. Vill du le på alla bilder, eller vill du ibland ha möjligheten att även kunna få se ledsen ut på dem.
Vem är jag, och vad vill jag bli ihåg kommen för? Vad vill jag tänka precis innan jag dör?
Att jag iallafall log på alla bilder, att de kommer ha mig på internet ett tag till även efter min död så att folk kan läsa om mig.
Eller att jag var iallafall alltid mig själv, glad eller ledsen, och min familj och vänner kommer alltid, alltid kunna komma ihåg mig som precis den jag faktiskt var.

Dröm, lev, men glöm inte vem du är, och vad du vill vara. Det finns ingen ingen annan utav dig.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0