Emmah blir snart ett år äldre

Någon fyller år på Söndag. Hela 5 år blir denna plutt.
Nämligen Emmah, min bebis. Jag lovar er, tiden flyger iväg och det märks verkligen när man har barn.
Hela 5 år.
Därför fick jag för någon vecka sedan en svårare positiv-kick och råkade bjuda 14 barn till hennes kalas.
Hörde ni, 14 barn som ska in i vår lägenhet, ni vet ju att det inte är stor. Hur tänkte jag där??

Nej men det ska bli kul, det enda som jag nu funderar på är hur jag ska hinna baka tårta, rulltårta och negerbollar chokladbullar, storstäda, få undan tvättberget i badrummet med en ickefungerande tvättmaskin, hinna klippa gräsmattan OCH skriva färdigt ett arbete vi har till på måndag, samt att jag sagt att jag ska skriva på arbetet ikväll i halmstad med en gruppmedlem, men jag har ingen bil och ingen barnvakt. Spännande!! Just det, behöver handla också.

Bullar är färdiga iallafall. Så då är det bara allt annat färdigt. Detta ska bli intressant om inte annat och är det kalas så är det, här slår vi på stort för mitt älsklingsbarn blir hela 5 år gammal. TJOHEJ...

Nej jag tror jag måste sätta igång nu, men först. KAFFE!!! .... lite hjälp kanske?? Någon av er kanske är grym på det här med gräsmattsklippning, eller storstäda badrum, eller skriva utvärderingar ur en socialpsykologisk blick?? Någon?? INTE?? nehenej, oki..då gör jag et själv

.

Jag är så less på det mesta faktiskt.
Så fruktansvärt less på de flesta också för den delen.
Människan är egoistisk, och det är min tur nu.

Men gud, just det, alla andra får men inte jag. Alla andra får behandla mig hur de vill men säger jag mer än ett pip så...

Vad är det med mig som får folk att tro att det är helt okej att visa min mindre respekt?? Fuck it.. less

Tja

Nu ska jag iväg och äta med några kompisar. Är hungrig, men fortfarande sjuk.
Jäkla förskylning!! Vill bli frisk nu. Känns som om jag lever i dimma. Å andra sidan är det lite skönt att inte leva i verkligheten utan det känns som om jag går runt i en annan dimension. Ser ni, lite positivt tänkande.

Puss och kram

En helg i sjukdomens tecken

Sedan i torsdags har jag varit riktigt sjuk. I fredags kom febern och jag var totalt däckad.
Nu är det tisdag, och jag är fortfarande inte riktigt bra men det blir förhoppningsvis bätttre snart.
Ska försöka ta mig en runda sedan till halmstad för att handla lite till Emmahs födelsedag.

När jag i fredags låg och tyckte som mest synd om mig själv så plingade det på dörren.
Där stod ett oväntat besök (tur jag hade gevalia hemma, haha) med apelsiner, c-vitamin, melon, bröd och lite annat. Hur snällt?? Jag fick hjälp och avlastning med Emmah och låg mest i soffan och halvsov själv.
Det gjorde min dag och jag har nog aldrig varit med om liknande. Chock och glädje i ett.

På lördagen ringde killarna och bad mig komma ner med Emmah till en grillplats för att jag skulle kunna vila.
Men det blev att jag stannade en stund och tog en whiskey för det ska tydligen vara utmärkt mot förkylning enligt dem. Sedan satt jag bara vid elden, stirrade och snöt mig då och då.

På söndagen tog jag det bara lugnt.. om jag inte missminner mig. Eller just det, jag fixade lite i trädgården med hjälp av Anders och jag fick gräsmattan klippt. Sedan bekantade jag mig med mina grannar och Emmah har fått en kompis på gatan (så jag ser fram emot en sommar då emmah leker med sin kompis och jag solar på gräsmattan i lugn och ro) sedan kom en av killarna och vi drack kaffe, och jag fick toapapper för mitt tog slut. (Jag har snytit upp 4 lambi-toarullar under knappt en vecka)

Åh vad skönt det ska bli när jag är frisk igen. Frisk fysiskt alltså, psykiskt kommer jag nog aldrig bli normal, haha. Men vem vill vara normal?? vanlig?? :)

Puss

RSS 2.0