Faktiskt stolt

Jag är faktiskt bra, har ni tänkt på det? Visst pyser ni av stolthet när ni tänker på mig över vad jag uträttar och gör med mitt liv? Eller, ja ALLA ni 10 som läser den dagligen iallafall.
Men tänkt på det, jag blev gravid när jag var 19, och det är inte jätte ungt men ändå, och helt ärligt trodde jag inte om mig själv att jag skulle klara av det hela så bra som jag hittills gjort.
Ensam var jag ju också hela tiden, trotts att han lovade att finnas där, för barnet, men nepp, såg inte speciellt mycket utav honom, och det tog mig tills Emmah var lite mer än 2 år för att komma fram till att jag inte längre älskade honom, och att jag inte behövde honom.
Jag började plugga på högskolan förra året, heltid, en dröm, och jag älskar det.
Hur många klarar av att vara helt ensam med ett barn, gå upp tidigt VARJE morgon, samt försöka plugga mindre än heltid och ändå fatta allt (för att ha mer tid med Emmah) samt allt annat runtomkring, jag har ju häst med.
Jag är rätt bra faktiskt, hehe. Jag är rätt snäll med, rätt ofta iallfall mot alla, och jag ställer nästan alltid upp, så länge det inte går ut över Emmah. Försöker hålla mig fräsch, försöker hålla i pengar som inte finns (är rätt duktig på det) men det viktigaste är att jag försöker att aldrig tänka, jag "måste", lärde mig det av en jag gick och pratade med förrra året. Funkar faktiskt:)
Jag är bra och stark och trotts allt jag varit med om (behöver inte gå in på allt här kära väner) så reser jag mig alltid, borstar av mig och Emmah som jag försökt skydda i fallet och går vidare.
Visst tänker ni, det finns dem som har det värre, och kanske klarar av det bättre, jepp, med all säkerhet finns det de, men man kan egentligen inte jämföra så, för det som är svårt för mig kan vara lätt för någon annan osv.
Många dagar får jag filosofera i sängen innan jag kommer upp och fundera över vad som är viktigt i livet, för att tvinga upp mig själv.
Många gånger har jag inte sovit ordentligt på flera flera dagar, främst innan en tenta men jag tvingar mig själv att gå ut och leka med Emmah, och många gånger är orken 0-ställd, helt för det tar på krafterna att nästan jämt behöva stressa från dagis till skola tillbaka, hem, mörkt, göra mat, bolibompa osv.
Men många skulle klara av det dåligare än mig, mycket dåligare, så jag tycker jag är bra, haha, och det gör säkert ALLA ni läsare med, eller hur:)?
Speciellt som man ska varva med Emmahs sjukhus besök, hmm, nästa vecka är det ju 3 ggr, men tur nog så jag inte skrömer slag på er är det ingat allvarligare än att hennes grovmotorik är underutvecklad och hennes ben är ganska mycket olika långa. Jag förklarar bättre i ett annat inlägg:)

Ni vet, Emmah åt ju pannkakor i går, mer än 4 stycken för att få större bröst (hon vill ju bli stor) och igår efter jag skrivit inlägget satt hon och åt ännu fler, och blev riktigt riktigt ledsen när jag försökte förklara att det skulle ta ungefär 10 år till, stackare. Ni mammor vet den där gråten som är så uppriktigt ledsen så att det skär i hjärtat på en. Tror hon åt 5 pannkakor, fattar ni? Den lilla tjejen?

Ska till skolan nu:) lämna henne på dagis först bara, men ha det så underbart idag allihopa

Kommentarer
Postat av: camilla

Jag blir nyfiken ... vad läser du för något på högskolan..??



Kul att du själv insett att du är duktig på det du har gjort å gör ... man skulle tycka det lite oftare om sej själv... du är duktig... kram

2008-11-21 @ 16:06:43
URL: http://juniqas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0