Vissa mornar man vaknar önskar man att någon annan kunde ta Emmah till dagis.
Det hade varit rätt skönt faktiskt. Någon gång då och då.
Sist någon skulle göra det, var för något år sedan, men han sov gott vidare och orkade inte. Suck.

Fantastiskt väder.Satt ute precis och filosoferade på livet. Kom kanske inte fram till så mycket och det är inte bra för mig att tänka för mycket. Jag får bara panik och känner mig intrasslad i ett stort nät. Flera lager av nät. Som jag ju mer jag sprakar trasslar in mig mer i. Lika bra att ligga still där och hoppas någon hittar en som kan ta en ur det. Jag kan röra mig lite, men om jag gör något hastigt fastnar jag mer. Imorgon hoppas vi detta sker. Imorgon ska jag till läkaren så..

Dejten har en spelning imorgon också på eftermiddagen som jag ska titta på. Spännande!!

Nej nu kanske man skulle börja skriva lite.