Livet är inte som en vandring på en regnbåge

Nej nu äntligen ska jag börja göra mig iordning.
Ligger fortfarande i slappebyxor och behöver hoppa in i duschen.
Idag kommer det bli en lång dag har jag en känsla av och jag är redan trött.

Emmah är på dagis, och hennes bästis fyller idag år. Klockan 3 ska jag hämta dem båda och roa dem.
Jag vet ine riktigt vad jag ska göra med dem men att ta med två barn till en leksaksaffär är en tanke jag leker med. Jag är bara rädd att det ska bli total kaos. Båda barnen är nämligen rätt energiska.
Men det tycker jag är bra. Barn ska ja energi, och få vara barn. De ska tjoa och stimma och leka och busa. För till slut måste man ändå växa upp här i samhället och lära sig att uppföra sig korrekt i alla situationer och miljöer.
Att inte bryta normer. Därför gillar jag energiska barn. Plus att det är tecken på hälsa och välmående.
Kompisar tycker synd om mig som har en dotter med energi. Jag tycker synd om dem. Som inte har en aning om att barn är sådana. Vilken chock de kommer få :)

Jag funderar på om jag är sugen på en kopp kaffe så här på förmiddagen eller inte. Djupa tankar man har.

Det som jag grubblar på nu är: Människor säger till mig hur saker kommer bli, hur saker kommer utveckla sig och vad som kommer ske. Jag blir frustrerad på kommentarer om detta. Jag har brytit mönster innan, kommer alltid göra det, och jag kommer aldrig bli "normal" eller som alla andra. Suck, jag är jag och kommer tyvärr aldrig få det liv folk vill att jag ska ha. För jag vill inte ha det så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0