Jag ligger i min säng, J ligger hemma i sin säng och tittar på skräck.
Han är rädd skriver han. Rätt åt honom säger jag.
Jag hatar skräck. Är livrädd för skräck. Blir rädd på riktigt och drömmer mardrömmar i evigheter efteråt.
Jag ska aldrig mer titta på skräck.
Jo förresten, kanske om man tittar tillsammans med någon en dag som vaknar när man väcker personen och får en att inse att man faktiskt är trygg, så ska jag överväga det. Men tills dess, jag ska undvika all form av skräck.

Varför vill man bli rädd liksom? Jag förstår inte detta. Det är verkligen ingen skön känsla.
Om jag några få gånger tittar på en läskig thriller har jag lampor tända, låg volym och sitter gärna och pratar om annat. Gärna med mig själv också. Det är givande att prata med sig själv ibland. Tycker jag.

Nu ska jag titta på "Jul i kapernaum" Kommer ni ihåg den julkalendern. Jag gör knappt det. Men titta på det ska jag. Lite lagom att somna till sådär då jag inte har någon bok jag vill läsa.

Sov gott allihopa!

//R