Emmah blev hungrig, och som den goda men trötta moder man är steg man upp ur sin bekväma ställning på soffan för att ställa sig i köket. Började koka makaroner och steka bacon. Någonstans där tappade jag nog mig själv lite, för råkade bränna baconen.

Jaha, tänker ni, hur kan man lyckas med detta?
Ja ni, svarar jag, man står helt enkelt där och funderar på något helt annat, så enkelt är det.

När jag lyckats rädda det som räddas kunde, la jag upp det hela på en tallrik och gick tillbaka till Emmah, och hittar henne, Sovande, på soffan., Varför gjorde jag ens mat?? Så nu måste jag äta upp detta.

Jaha, blir eran tanke nu, vaddå, har hon inte ätit på hela dagen, och vad funderade du då på som tog hela din koncentration?
Jag svarar: För det första har hon fått mat, flera gånger innan idag så jag betvivlar att hon kommer svälta ihjäl under natten, och vad jag funderade på, hmm.. utan att gå in på något för mycket funderade jag på en del saker som hände över natten, och så funderade jag på mig själv. Hur det kommer sig att man är som jag är... Som ni säkert förstår kom jag inte fram till något, och nu kanske ni också förstår varför jag kunde lyckas med brända bacon.

Jaja, nu ska jag äta upp detta, sedan ringa T för en cigg...

Kram kram